lilla vit

det börjar

som en skälvning inuti


den rör vid cell och nerv

den rör min hud

och fyller varje tomrum 

med sin ton

klar och mjuk

mitt hjärta slår 

och munnen ler 

och mina trötta ögon ser

och ögonlock och panna

vänds till ljus 

och var bekymmersfåra

slätas ut

som lilla vit 

tar sats i dans 

på ljus lavendels strå

så dansar jag 

på fastans äng 

där kärlek är min våg

all klagan vilar här 

och inget annat mättar mig 

än att jag är med dig

till sist är

tacksamheten 

allt jag är



Föregående
Föregående

ny törst

Nästa
Nästa

tjällmo